BIM eller “building information modeling” används för att designa, planera, bygga och upprätthålla olika infrastrukturer som behövs i samhället. Till exempel för elektricitet, vatten, kommunikation, tågbanor, vägar, tunnlar och sophantering. För att kunna göra detta använder man särskild mjukvara avsedd för BIM. Man framställer filer som kallas “Building information models” eller BIMs, vilka fungerar som stöd för beslutsfattande vad gäller tillgångar som är färdigbyggda.
Tidigare använde man tvådimensionella ritningar som var tekniskt utförda för att visa hur olika byggnadsplan och delar av hus såg ut. Det som BIMs tillför är att förutom att man kan se byggnaden i tre dimensioner, så läggs tiden till som en fjärde dimension. Dessutom tillkommer en femte dimension, kostnad. Nyligen har man också börjat referera till en sjätte dimension, som innefattar analys av en byggnads hållbarhet miljömässigt. En sjunde dimension handlar om livscykeln för hur anläggningar förvaltas.
>Med hjälp av olika BIM-verktyg kan man ta ut varierande vyer från modellen av en byggnad. Detta kan sedan användas för att skapa ritningar, eller för andra ändamål och möjligheter. Mjukvaran tar alla aspekter i beaktande, då objekten som ingår i en design är definierade med parametrar. Om ett objekt som är relaterat till ett annat förändras, kommer de alla att uppdateras. Varje del i modellen har attribut så att de kan sorteras automatiskt eller väljas. Det går också att se uppskattning av kostnader och att följa upp material.
Denna informationsmodell som är späckad med all information relaterad till byggnadsprojektet kan sedan flyttas från designteamet, som består av arkitekter, ingenjörer med mera, vidare till byggnadsentreprenören och eventuella underentreprenörer. Detta minskar risken för att vital information försvinner på vägen. Det finns en lång rad kurser att läsa inom BIM, du kan se några av dessa genom att söka efter “BIM” på KTH.