Hur 3D-design förändrar teknologi

3D-design och teknologi har förändrat och kommer att förändra många teknologiska områden i samhället. Ett exempel är masstillverkning av produkter, där tillverkaren kan få ner sina omkostnader vad gäller material. Tillverkaren behöver exempelvis inte längre importera material från andra länder, utan kan i stället installera en egen enhet där vissa delar till produktionen skrivs ut i 3D.

Prototyper

Även prototyper inom industrin kan nu framställas på ett helt annat sätt än tidigare. Innan det fanns 3D-utskrifter att tillgå var man tvungen att framställa en funktionell prototyp som på ett ungefär motsvarade slutprodukten i funktion och utseende. Prototyperna fick sedan skickas tillbaka till formgivaren, för att se om modellen behövde byggas om eller anpassas, men med 3D-utskrifter kan formgivaren i stället framställa prototypen lokalt. Detta sker utan några väntetider, och modellen kan enkelt och snabbt förändras. Riskerna läggs då tidigare i produktionen, vilket minskar kostnader. Det ger också möjlighet att snabbt få återkoppling från slutanvändaren, för att se om någon produkt inte är redo ännu för masstillverkning.

Slutprodukter

3D-utskrifter används också allt mer för att skapa slutliga produkter, inte bara prototyper. Detta kan man till exempel se i fordonsindustrin och inom rymdindustrin. De var de första som började använda 3D-utskrifter, för att skapa färdiga delar som kunde användas i slutliga produkter som sedan kunde gå ut i användning. Det som gör dessa industrier särskilt lämpade för just 3D-utskrifter är att fordons- och rymdindustrin ofta behöver delar som är lättviktiga, och samtidigt har en mer komplex uppbyggnad och inre geometri.

Specialisering och anpassning

Eftersom 3D-utskrifter sker baserat på tredimensionella modeller, kan design och utseende på dessa modeller ändras enkelt. Om man till exempel vill anpassa en modell av ett klädesplagg så att det bättre passar bärarens kropp, kan detta göras i ett 3D-program innan plagget skrivs ut.

Biobaserade material

3D-utskrifter och design inom 3D förändrar teknologi på många olika områden. En annat väldigt spännande gren är biobaserade material, som tidigare har varit svåra att skapa 3D-utskrifter av. Detta beror på att 3D-skrivare använder värme för att smälta materialet som används för att skriva ut modellen. Exempel på material som behöver värmas innan de används är plast och metall. När man använder värme på biobaserade material går de sönder, på grund av sin molekylära struktur. Men ett nytt material som kan användas är nanofibrer gjorda av cellulosa. Materialet värms i detta fall inte upp av 3D-skrivaren, utan är först i vätskebaserat format, och när det skrivs ut torkar det till en solid form.

Nanocellulosa

Cellulosa kan finfördelas i små delar som kallas för nanocellulosa. Dessa små delar utgörs av trä, eller av biprodukter från matproduktion. Finfördelat trä och biprodukter går bra att använda för material till att göra 3D-utskrifter, eftersom en blandning av nanocellulosa och vatten är mycket tjockflytande. Den kan hålla en stor mängd vatten, ända upp till hälften.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *